Tröttheten

Jag har perioder fortfarande då jag är tröttare än vanligt. Framförallt tålamodet är riktigt dåligt, något som inte går hand i hand med att ha småbarn och när kvällen närmar sig.

Det är som att min energi är slut klockan 19, och då vill jag verkligen att min son ska sova för jag själv är helt slut då. Själv somnar jag mellan 21-22:30 som senast i vanliga fall, men många kvällar har jag då redan sovit nästan en timme när jag nattat honom vid 19.

Är arg på att behöva vara så trött, avundsjuk på de som klarar sig på färre timmar och kan agera som normala människor utan att bli arga och vresiga. Jag vill ju inte vara så här trött, känner mig uppgiven och ledsen just nu. Allt handlar om att hitta balans och är jag uppe sent en kväll eller två så får jag bakslag direkt 😦

Det där med att leva på små marginaler vad trötthet verkar vara något som jag får leva med för lång tid framöver. Att kroppen lärt sig något sedan utmattningen är säkert, och det sitter kvar djupt inom en, på gott och ont.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s