Det blir inte alltid bättre, men förhoppningsvis inte sämre

Slutet av september, året efter helvetesåret, och en resa som förändrats stort i mitt mående från början av 2016 till idag.

Nytt jobb, nya rutiner. Samma människa, samma inställning till arbete som ska utföras – men inte i samma miljö som uppmuntrar till stress, prestation, otillräcklighet och osäkerhet.

Jag ställs ändå varje dag inför en vägg av utmaning att orka vakna, orka leva hyffsat normalt för att komma hem som ett vrak många kvällar. 

Nej, jag skulle ljuga om jag sa att jag mådde jättebra.

 Men jag är så glad för alla mina möjligheter, att jag fått en ny chans där jag ska vara trygg i mig själv, lugn och metodisk, good enough och prioritera mig och min hälsa mest av allt. Att våga utmana mig själv med att boka in saker, försöka leva normalt och hoppas att energin och orken räcker.
det gör den inte alltid, men jag har så många fina människor runt omkring mig som stöttar mig i dessa fall, folk som förstår och tröstar när man tycker att det borde ju fungera nu att bara ”bita ihop”.

”Bita ihop”-funktionen fungerar inte än, uppenbarligen. Men det kanske är bra, så kroppen säger ifrån att det är dags att vila nu.

Tänker aldrig tillåta mig själv bli så pass sjuk igen. Behöver fortsätta med mitt nya sätt att leva, tänka, andas, röra mig. 

Att leva ett liv, inte vinna ett krig 🍀🙏🏼

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s